Varannan vecka.
Det blir alltid så himla tomt när min älskade tjej åker till Johan. Hatar varannan vecka livet, men vad ska man göra? Något som jag tycker är skönt är att jag och Johan kommer överens om det mesta och vi har en bra relation just nu. Tycker det är viktigt att man har en bra relation (så bra man kan ha) när man har barn tillsammans. Det har ju varit upp och ner med det, men just nu är det riktigt bra.
Hade ju kunnat vara som det är för två som står mig väldigt nära. Kan inte skriva namn, för då skulle dom kunna få ett rent helvete rent ut sagt.
Mio är inte det minsta rädd han. Han står upp under längre stunder och tar små, stapplande steg själv. Är nog inte långt bort innan han går. Känns som det är tidigt. I och för sig blir han tio månader om tio dagar. Allt går så fort nu och det händer någonting varje dag.
Så fort han vaknar efter att ha sovit lunch, eftermiddags luren eller direkt på morgonen, ställer han sig och pekar på lampan. Frågar man han vart lampan är så flyger hans lilla pekfinger mot lampan.
Han är så rolig dessutom. Madeleine står och bygger höga torn med hennes duplo lego och så fort han ser hon kommit en bit så kryper han så fort han kan dit för att riva det. Förmodligen vill han hjälpa till, men han river det istället. ♥
Älskar att sitta och titta på när dom leker. Dom kan komma överens, men på en bråkdels sekund kan Mio reta upp Madeleine. Hon gör inte så mycket mer än säger; dumma Mio, nu får du plocka upp din bråkstake.
Lite Lotta på bråkmakargatan över henne. Hon älskar ju Astrid Lindgrens filmer och kan ju näst intill alla repliker i de filmer hon sett och som hon fastnat för.
