Svartbäcken
Alltså vädret.
Idag cyklade vi till svartbäcken för att kolla på harren som leker. Vattnet var lite grumligt, men vi såg flera stycken och stora var dom. Benny försökte sig på att plocka upp en som han gjorde för 2 år sedan, men lyckades inte.
Vi får ta en till tur dit i veckan. Kanske ta med ett paket grillkorv och ha lite vardagsmys.
Pappa pumpade däcken på sin cykel också och följde med.
Är så tacksam att han klarat sig - och återhämtat sig så bra från stroken. Tänker ibland tanken på att vi skulle ju lika gärna ha mist honom om det inte vore för att lillebrors bil strulade så dom skulle samåka just den veckan.
Tänk om han skulle stryka med och mina barn och jag skulle mist denna underbara man, våran morfar. Han förgyller våra dagar med skratt. Han sitter och skojar och skämtar hela tiden. Barna älskar att han kommer hit och jag får kaffe sällskap varje dag.
Det skulle vara så tomt utan honom. Så tack för att vi får behålla honom. Jag vet faktiskt inte vad jag skulle gjort utan min pappa. ❤
När vi var vid svartbäcken så berättade pappa för barna att just där lärde han sig att simma. I det kalla bäck-vattnet. Förr var det inge gnäll inte. Barna tyckte det lät läskigt då det såg så djupt ut, och det är det ju precis vid den där bäckfåran.